Det går segt med träningen den här veckan. Det brukar bli så efter en tids uppehåll. Man kommer ur rutinen, tappar styrfart och motivation. De där tre tillsammans utgör kärnan i träningen tycker jag, krånglar den ena så krånglar alla. Omvänt gäller också, får man till den ena funkar de övriga.
Jag har gjort en liten modell igen (kolla den förra här) för att försöka förklara hur jag ser på träningsutvecklingen. Den kan liknas vid en något ojämn trappa där jag med jämna mellanrum når upp till nya platåer.
Ta Body Pumpen som exempel. Jag började för några veckor sedan. Visste inte riktigt hur mycket vikt jag skulle ha vid de olika övningarna, fick träningsvärk i vissa muskler, ingen träningsvärk i andra. Gång två gick bättre, men fick fortfarande "för mycket" träningsvärk efteråt. Vecka tre vände det och jag kom då in i uppbyggnadsfasen istället för nedbrytningsfasen. Nu har jag ju varit sjuk och har halkat tillbaka igen, så det blir till att börja om från början igen.
Detsamma gäller löpningen. Nu har jag halkat tillbaka något steg i trappan och de första passen känns jobbiga och slitiga, ofta med "för mycket" träningsvärk efteråt. Efter en vecka-10 dagar känns det lättare. Efter ytterligare 4-5 veckors nötande i uppbyggnadsfasen når jag så nästa platå, men det är svårt att veta exakt när nästa platå kommer att nås, det blir mer en glad överraskning.
Väl uppe på platån påbörjas ganska snart nästa fas eftersom jag där känner mig hulk-lik och vill träna mer. Lägger till kilometer eller intensitet i löppassen eller kompletterar med någon ytterligare träningsform som gärna medför träningsvärk eftersom jag inte tränat de musklerna eller på det viset tidigare och så rullar det på. Nedåt, uppåt och framåt.
För mig finns egentligen inget slut på trappan och jag har ännu inte kommit upp på den högsta platån utan tror fortfarande att jag kan bli bättre och bättre.
Känns det igen?
Jag har gjort en liten modell igen (kolla den förra här) för att försöka förklara hur jag ser på träningsutvecklingen. Den kan liknas vid en något ojämn trappa där jag med jämna mellanrum når upp till nya platåer.
Ta Body Pumpen som exempel. Jag började för några veckor sedan. Visste inte riktigt hur mycket vikt jag skulle ha vid de olika övningarna, fick träningsvärk i vissa muskler, ingen träningsvärk i andra. Gång två gick bättre, men fick fortfarande "för mycket" träningsvärk efteråt. Vecka tre vände det och jag kom då in i uppbyggnadsfasen istället för nedbrytningsfasen. Nu har jag ju varit sjuk och har halkat tillbaka igen, så det blir till att börja om från början igen.
Detsamma gäller löpningen. Nu har jag halkat tillbaka något steg i trappan och de första passen känns jobbiga och slitiga, ofta med "för mycket" träningsvärk efteråt. Efter en vecka-10 dagar känns det lättare. Efter ytterligare 4-5 veckors nötande i uppbyggnadsfasen når jag så nästa platå, men det är svårt att veta exakt när nästa platå kommer att nås, det blir mer en glad överraskning.
Väl uppe på platån påbörjas ganska snart nästa fas eftersom jag där känner mig hulk-lik och vill träna mer. Lägger till kilometer eller intensitet i löppassen eller kompletterar med någon ytterligare träningsform som gärna medför träningsvärk eftersom jag inte tränat de musklerna eller på det viset tidigare och så rullar det på. Nedåt, uppåt och framåt.
För mig finns egentligen inget slut på trappan och jag har ännu inte kommit upp på den högsta platån utan tror fortfarande att jag kan bli bättre och bättre.
Känns det igen?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar