Den där egna viljan ville nåt annat än att cykla med mig idag. Brorsan skyllde på att han inte hittade cykelnyckeln. Faktiskt en riktigt uselt undanflykt. Tänk vad han missade, det var vindstilla, snö/isfritt och meditativt. Tur att jag spelade in hela rundan så han kan kolla i efterhand. Förhoppningsvis har jag och tekniken blivit tjenis till imorgon eftermiddag. Då kör vi matiné.
Nåväl, jag hade inga problem med varelse cykelnycklar eller annat, så jag kom iväg på långpass, 2a varvet på maran. Känns som jag har ett visst tunnelseendet. Från att ha tyckt att 11 km är långt sprang jag i söndags 1,6 mil och idag 2,5 mil precis som om det vore 7-8 km. Allt stämmer för tillfället och det är bara att flyta med.
Jag är så glad att jag har börjat nöta den här sträckan i så god tid. Det kommer betyda massor den 5 juni. Förhoppningsvis hinner jag med 3-4 varv till innan dess, och nästa gång tänker jag dessutom utöka några km till så att målgången blir vid stadion istället för vid Rålis. Men då vill jag absolut ha cykelsällskap - är det förstått brorsan?!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar