För första gången i mitt liv har jag testat på landsvägscykling. Jag har egentligen cyklat i nästan hela mitt liv. Till och från skolan, kompisarna och pingisträningen när jag var yngre, till och från jobbet nu förtiden, men det har aldrig varit tal om längre sträckor än en mil i taget.
Men så fick jag ett infall och tog med cykeln till landet för att ha som alternativ träning till löpningen. Gick ut lite lätt första dagen med en provrunda till fiket en mil bort. Det gick som smort. Glassen var god. Ökade sträckan nästa gång och cyklade in till metropolen Nynäshamn för en fika hos bästisen. Dit var det 1,9 mil och det tog sisådär 47 minuter dit och 49 hem.
I lördags, strax innan regnet började hinka ner, gav jag mig ut på ytterligare en runda. In till metropolen igen och så la jag till ytterligare 8 km runt vackra Ringvägen. Stannade till i sportaffären på hemvägen och köpte cykelbyxor, för man får bra ont i häcken efter en timma i sadeln. Rundan blev totalt 46 km lång och tog, shoppingtiden borträknad, 2 timmar och 2 minuter.
Idag ville jag ta i så mycket som möjligt och cyklade samma runda igen och persade på 1,55.
Det är ju kul ju!
Fast det skulle kunna gå fortare om jag hade en annan cykel. Jag älskar den jag har, men den är ingen het Porsche direkt. När jag trampar som värst i nedförsbackarna kommer jag upp i 39 km/h. Spelar roll - det är kul ändå och jag lär inte köpa en ny.
Om det inte är så att jag anmäler mig till Vätternrundan....
Vackra Ringvägen
2 kommentarer:
Låter grymt kul! Jag funderar själv på att köpa en racer till våren. Kanske blir det Vätternrundan :).
Det ÄR verkligen grymt kul att få trampa loss ordentligt. Nästan beroendeframkallande.
Skicka en kommentar