Som dagens långpass utvecklade sig, så skulle jag alltid vilja ha det löpningsmässigt. Snacka om ett hallelulja moment.
De yttre förutsättningarna var perfekta; solen sken och blåsten hade lagt sig och så hade jag nya löparskor på fötterna. Istället för de alldeles för trånga träskorna jag sprungit med sedan i våras har jag nu nya fluffiga, om än lite tunga, skor som ger en härlig löpkänsla. Fortfarande Saucony förstås.
Den fysiska formen var perfekt; lagom mätt, utsövd, en kropp helt i balans som har svarat bra på de senaste veckornas träning och utan ett enda ont.
Klädvalet var i det närmaste perfekt. Jag tycker ju inte om att frysa och var något för varmt klädd till en början. Som tur är så är det ju enkelt att ta av sig både mössa och jacka för att få den perfekta temperaturen.
Den inre förberedelsen var perfekt. Jag var helt enkelt taggad att löpa idag. Gillade min stund av förberedelse innan, klädde mig omsorgsfullt, värmde upp ordentligt, fyllde på dryckesförrådet. Stod där redo till slut.
Det gick som en dans. En sån skillnad mot de andra två löppassen den här veckan, då jag känt mig tung och stel som en plåt-Nicklas. Nej, idag funkade allt och det blev 2,2 mil på 2 timmar och 10 minuter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar