Idag har jag suttit i bilkö. Om man är på rätt humör så kan det vara en ganska behaglig tillvaro. Man puttrar fram lite sakta, hinner ringa kompisar och snacka strunt, man kan lyssna på radio och får tid att tänka bra tankar. Om man är på rätt humör alltså, annars finns väl inget större tidsslöseri än bilköer?
Själv hade jag inte bråttom, utan gled med i trafiken och brydde mig inte om att jag skulle ha varit hemma för länge sen om jag hade cyklat istället. Istället satt jag och funderade på allt möjligt.
Hela Stockholm var förresten en enda lång kö idag. Ett elfel i tunnelbanan orsakade kaos och många var de som missade både tåg, flyg, viktiga möten och allt möjligt. Jag tänkte på filmen Sliding Doors ett tag, en film som berättar två parallella historier beroende på om tjejen i filmen hinner med tunnelbanan eller ej.
Det är en spännande tanke tycker jag. Vad kan man få vara med om ifall något hindrar en på vägen och man därför inte hinner fram i tid? Folk brukar ju uttrycka det som att "det var nog någon mening med det här" när de vid såna här tillfället stöter ihop med gamla bekanta eller kommer på att de glömt strykjärnet på hemma, men det har jag lite svårt att tro på.
Däremot finns det ju en stor chans att något annat än det vanliga inträffar. Man kanske lär känna någon som man inte hade träffat annars, man kanske får en idé som inte hade poppat upp annars, eller man kanske får se en annan plats än det man sett tidigare. Stopp i trafiken kan alltså få en stor effekt på ens liv. Om man nu ser positivt på det hela. Undras just vad som hände därute idag?
Själv kom jag hem till slut, utan att något alldeles särskilt hände.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar