Energi ger energi

Bland det mest sjuka jag hört var efter Stockholm marathon förra året. Där stod jag efter målgång, totalt ledbruten. Jag hade såå ont i hela kroppen. De sista två kilometrarna hade tagit 22 minuter. Jag var helt slut som artist. Just då överhörde jag en medlöpare säga i telefon: "Ok, vi ses på restaurangen om en timme, jag ska bara till hotellet och duscha först".

Det där var absolut det sista jag kunde tänka mig. Att gå ut på restaurang. Hur kunde människan vara så fräsch? Själv fick jag skjuts hem och trodde jag skulle dö i hjärtstillestånd. Petade i mig värktabletter och la mig i soffan resten av kvällen.

Nu 1,5 år senare är jag själv en sån som kan gå på restaurang efter en mara. Det är inte direkt någon rocket science men jag fascineras ändå över hur målsättning, träning och rutin kan ta en från en punkt till en annan.

Helt sjuk var också det energipåslag jag upplevde igår. På kvällen efter jobbet gjorde jag följande:
Städade huset (med mycket bra hjälp av barnen)
Lagade middag
Åkte till soptippen
Handlade och passade på att panta burkar
Ställde in blomkrukorna vi haft på trappen i boden
Krattade löv
Och - hör och häpna - bytte plats på vinter- och sommarskorna

Vid 22-tiden övervägde jag på allvar att ställa mig vid spisen igen och förbereda korv stroganoffen till nästa dag, men där gav jag mig.
Somnade sött bara en kvart senare.