Bieffekter

I en väldig massa år gick jag ju omkring och hade ont i knät. Men så efter besök hos både idrottsläkare, sjukgymnast och kiropraktor hamnade jag till slut hos en riktig mirakelman. Han var osteopat och efter bara tre besök var besvären puts väck. Det där var för fem år sen och jag har inte haft problem med knät sedan dess. Helt makalöst.

Om jag har förstått saken rätt så har osteopaterna ett tänk om att kroppen är som en liten bäck där vattnet rinner fram. Om man slänger i en massa stenar i bäcken börjar vattnet ta en annan väg och om sen en skolklass med busiga småbarn kommer och börjar bygga en fördämning i bäcken så blir det en sjö ovanför fördämningen istället och inget eller lite vatten sipprar förbi. Ungefär så kan man tänka om kroppen också. Om någon kota hamnar snett, eller om en muskel drar ihop sig får blodet ta en annan väg och det är inte förrän man löst upp hindret på vägen och blodet kan återfå sin ursprungliga väg som man får ordning på det hela igen.

I mitt fall satt felet i höften och osteopaten lyckades med några smärtfria knäck få loss låsningen och benet hamnade på rätt ställe igen. Han gjorde säkert nåt mer också men det var knaket jag reagerade mest på.

Nu var det var inte bara benet/knät som blev bra efter behandlingen. Jag blev också av med en jobbig huvudvärk som jag brukade få då och då och som började nånstans mellan skulderbladen och som sen gick upp över den högra halvan av huvudet. Det hade säkert sitt ursprung i att nerver och blodådror kom i kläm på nåt vis, inte vet jag men det var urskönt att bli av med den i alla fall.

Men det var faktiskt ytterligare en sak till som förändrades av behandlingen. Nåt som är smått pinsamt och som inte är så roligt för den man lever med; jag slutade så gott som helt att gå i sömnen. Märkligt eller hur? Pratar i sömnen, det gör jag fortfarande, men jag flyger inte upp ur sängen längre och ställer mig bakom gardinen och viskar att allt är lugnt.

Så vad hände då efter behandlingen igår, förutom att vaden kom till sans? Jo, jag låg visst och sjöng i sömnen inatt. Maken är något luttrad vid det här laget men det här var något helt nytt. Tydligen var det Singstarfavoritlåten Sara som jag rev av.

Idag bestämde jag mig för att boka ett singelrum åt mig när vi ska iväg med jobbet till Almedalen och Gotland v 27.