Ibland känner jag mig som om jag är 8 år igen. Med tovigt hår, i knallröda manchesterbrallor med en liten rosa nalle sydd över hålet på ena knät och nerslitna röda träskor. Känslan återkommer varje gång jag cyklar i vattenpölar och drar upp benen för att inte fötterna ska bli blöta. Det gör mig glad.
Känslan av att gå i barndom återkommer också när jag åker X2000 och blir åksjuk. Det gjorde jag igår och det tog inte mer än 30 minuter så var jag helt utslagen. Det är så JOBBIGT att bli åksjuk. Först kallsvettas jag, sen kommer illamåendet och den uppsvullna magen. Ovanpå det blir jag så trött. Jag kan inte koncentrerar mig på nåt, tappar orienteringen i rummet och orkar inte höra röster runt omkring mig, vill bara kura ihop mig på golvet och somna (och gärna bli klappad på huvet av mamma). Det är inte så man uppför sig när man är 45 år, men likaväl gör jag det ibland, lägger mig på golvet och somnar.
Fast inte igår för som tur var skulle jag inte så långt, bara till Katrineholm. Det tog ett tag att repa sig, men lagom framme vid outleten i Vingåker hade jag piggnat till. Där köpte jag en del nya fräscha träningsplagg. Egentligen hade jag tänkt köpa jobbarkläder, typ kavaj-kjol-byxa, men det var mycket roligare i träningshörnan. Bl a köpte jag vårens mest omdebatterade träningsplagg: löparkjolen (kolla bl a diskussionen på jogg.se). Får se hur den funkar i verkligheten. Snygg tycker jag den är i alla fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar