Så mycket sprunget blev det inte där i solen och värmen. Tänk, jag blir alltid lika förvånad över min dåliga träningsdisciplin varje gång det är semester. All den där lediga tiden som bara ligger och väntar, som gjord för att träna på. Springskorna och träningskläderna är nedpackade, det finns inga måsten, inga tider att passa, det är bara att ge sig ut och springa och så lyckas jag bara skrapa ihop en enda ynka timme på hela veckan. I och för sig trapp/back-träning, men i alla fall.
Å andra sidan finns det så mycket annat man kan hitta på när man är på semester. Vi åkte på olika upptäcktsfärder i vår lilla hyrbil, blev rentvättade på hamam, promenerade runt och tog en fika än här, än där. Ägnade oss åt seriös shopping några förmiddagar, solade och badade på eftermiddagarna. Timmarna och dagarna tickade förbi och tja, det där med träning kändes inte alls viktigt i sammanhanget.
Tyckte jag då. Nu när tvivlens tid är här, för kort tid kvar att åstadkomma underverk på, undrar jag om jag tränat tillräckligt. Svaret på den frågan är, och kommer alltid vara: Nej! Det tillhör liksom tävlingsnerverna. Bara att gilla läget och köra de sista träningspassen och hålla tummarna för att formen infinner sig när den behövs.
Enligt programmet är det ett distanspass, två intervallpass och ett 30 km långt långpass som ska springas den här veckan. Idag tog jag de första löpstegen på en hel vecka och jag är himla glad att loppet inte är på lördag.
Trappträning när den är som bäst
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar