Igår lyxade jag till det och tog bilen till jobbet. Fördelarna är många, det går lite fortare, är varmt, jag kommer till jobbet färdigklädd för dagen och så kan jag göra en snabb avstickare till mataffären på vägen hem och handla hem det nödvändigaste. Effektivt med andra ord. På minussidan finns avgasutsläppet och parkeringsavgiften.
Fast igår var det så lagom lyxigt, för jag blev påkörd bakifrån och nu är det nog hej då med lilla Manuel. Vintern hade gjort vägarna ännu halare än vanligt, en oväntad kö dök upp, vilket inte var några problem för mig men desto värre för den bakomvarande bilisten.
Jag hade just stannat bilen och såg några minuter framför mig i väntan på att få rulla vidare. Satt som bäst och filosoferade och så sa det bara KABANG. Min första tanke var att en bomb hade smällt av, jag fattade verkligen ingenting. Men så gick det upp ett litet ljus om att jag blivit påkörd och jag tycktes vara oskadd så jag tog mig ur bilen. Fortfarande som i ett töcken och visste inte riktigt vad jag skulle göra.
Bilisten bakom klev också ur och vi kollade skadorna. Hela hjulhuset vänster bak var intryckt och det gick inte att köra vidare utan jag ringde efter en bärgare. Sen skrev vi lite papper och så åkte påköraren vidare medan jag kröp in i bilen igen. Eftersom den stått avslagen en stund med blinkersen på hade batteriet laddat ur, bakluckan gick inte att stänga och dörren tjurade som vanligt. Kände mig mer less på den än vanligt.
Bärgaren kom och lyckades dra ut plåtskadan så pass att det gick att rulla bilen igen, han hade också en startmojäng och fick igång batteriet. Vi enades om att bilen var så gott som ny, faktiskt av -10 års modell och så rullade jag hem den sista halvmilen i lite lätt chockat tillstånd.
Tänk så lätt en olycka inträffar ändå och jag sänder mina tankar till gudarna och änglarna som verkade vaka över mig igår kväll.
Det här blir den absolut sämsta bortförklaringen till varför jag inte kommer genomföra Löpbandslöpet imorgon. Jag fick en liten sträckning i axeln/nacken och tänker ta det lugnt några dagar tills allt är normalt igen. Ska nog till och med lyxa till det med en semla imorgon. Det måste väl ändå vara helt ofarligt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar