Nytt personbästa, medalj och pokal

Pukor och trumpeter! Nytt personbästa!

Den nya marathontiden lyder på 4:19:07.
7:26 snabbare än förra året och 7:23 snabbare än på Stockholm marathon. Lycka!

Här följer lite statistik (mellantiderna klockades av mig själv=inte helt exakta):
Första milen passerades på 54 minuter
Andra milen på 1,53
Halvmaran på 1,58
Tredje milen på 2.59
Fjärde milen på 4,05
De sista två km på 4,19

Första milen löptes i 5,24-tempo, andra på 5,54. Den tredje och fjärde milen löpte jag i exakt samma hastighet, 6,36/km. I genomsnitt gick det i 6,08-tempo. Stockholmsmaran gick i 6,22-tempo.

Den ena uppgiften för dagen var att jag inte skulle gå, utan istället lyckas med att hålla mig springandes hela loppet (förutom vid vätskestationerna) och det klarade jag nästan, nästan, nästan. Gick bara max en minut vid två tillfällen samt maskade något vid de sista vätskestationerna.

Den andra uppgiften var att inte låta de negativa tankarna ta över utan istället hålla humöret uppe. Det gick väl sådär. Från två mil ungefär, gick det väldigt mycket upp och ner. Inom loppet av 10-12 minuter gick jag igenom hela berg-och-dal-banan från "Ååå vad det flyter på bra" till "Helt sjukt vad jobbigt det här är" och så höll det på resten av loppet.

I övrigt var det väldigt likt förra årets Ålandstripp, samma överfart med smörgåsbord på båten, samma sällskap/hejjaklack, nästan samma väder fast inte lika kallt och samma placering i min startgrupp; 3a (av typ tre startande, men ändå). Och i år fick jag med mig pokalen hem också. Det var ju extra roligt att få. Egentligen tycker jag nog att alla borde få en pokal då och då. Det är en riktigt härlig ego-boost.

Tack Åland marathon för den här gången. Vi ses säkert igen.

Klart för start, valmis aloittamaan, ready to start